Motion 1 till kongressen 2025

Bollnäs Socialdemokratiska Arbetarekommun Bollnäs 241202

Motion 1 En välfärd utan marknadsskola
Sverige har lagar som slår fast att skolan ska vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet. Att utbildningen ska vara likvärdig innebär dock inte att den ska genomföras på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika, tvärtom innebär skolans kompensatoriska uppdrag att resurser ska riktas dit de bäst behövs. Utan att dessa lagstadgade ändamål har ändrats, har den svenska välfärden ändå successivt tappat greppet om sitt jämlikhetsskapande uppdrag inom skolan. Den tidigare borgerliga regeringens intention, att utsätta offentligt drivna skolor för fri konkurrens och rätt till fri vinstutdelning har lett till att läget är akut i flera kommuner. Skattepengar som ska gå till elevers skolgång tillfaller istället friskoleägarnas bankkonton. Det är inte där resurserna behövs som bäst.
Friskolorna ersätts inte enkom för den verksamhet som de bedriver utan ges även kompensation då kommunerna försöker motverka störningar som kommer av systemet med fler etableringar. Problemen med marknadsskolan är välkända.
De kommunala skolorna har ett större ansvar men kompenseras inte ekonomiskt för det större ansvaret. När nya fristående skolor startar följer skolpengen med barnet eller eleven vilket ger kommunen minskade intäkter. Kostnaderna för skolorna minskar dock inte vilket ofta leder till nedskärningar i den kommunala skolan. Om kommunen försöker kompensera i den kommunala skolan för ökade kostnader ska motsvarande tillföras den fristående skolan eller förskolan trots att den verksamheten inte haft några ökade kostnader. När landets kommuner har stora problem att få ihop budget och finansiering är det nästintill ofattbart att det krävs omfattande bevisning på negativa konsekvenser för att kommunerna ska kunna hindra nya etableringar. Samtidigt ska kommunerna erbjuda skolplatser till elever om friskolor läggs ned. Nuvarande system drabbar många, också elever på friskolor, vinstmaximering kan ske genom minskad lärartäthet, mindre andel behöriga lärare eller genom att spara in på sämre lokaler etc. Detta uppmärksammades av arbetsgruppen ”En ung generation med framtidstro” som i sina reformförslag beskriver att:
”Barn och unga spenderar i regel mer vaken tid i klassrummet och i skolmiljön än vad de gör hemma. Samtidigt är idag allt för många klassrum och skolmiljöer undermåliga och otrygga. Vinstintresse hos marknadsskolor och för knappa resurser i kommunerna har resulterat i att klassrum och skolor eftersatts år efter år” (Ny riktning för Sverige 2030 s. 21).
Partikongressen 2021 antog viktiga ställningstaganden:
”Välfärden behöver bli mera behovsstyrd och mindre marknadsstyrd. Den ska utjämna skillnader och inriktas på människors behov. Den ska vara demokratiskt kontrollerad och ta vara på välfärdsarbetarnas kompetens. Byråkrati och administration ska minimeras. Idéburna verksamheter kan bidra till välfärden men marknadsexperiment och jakten på vinstutdelning hör inte hemma här. Den enorma kontrollbyråkrati som marknadiseringen innebär hindrar en sund utveckling. Tillitsbaserad styrning ska stärkas och utvecklas. Välfärden ska alltid organiseras och fördelas utifrån behov, och välfärdens resurser ska gå till just välfärden – inte till privata vinster” (Antagna riktlinjer 2021, s. 16)
”Skolornas drivkraft ska vara att förmedla kunskap och att varje elev utvecklas till kunniga, demokratiska och självständiga medborgare. Dagens marknadsstyrning leder istället till att elever reduceras till kunder, att lärarroller devalveras, och att betygsinflationen eskalerar. Skolsystemet befäster och ökar klyftorna i samhället istället för att motverka dem. Ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt och Sverige återfå en av världens mest jämlika skolor, behöver varje skola ha fokus på kunskap och bildning och samhället ta tillbaka kontrollen över skolans utveckling” (Antagna riktlinjer 2021, s.24).
Efter åratal av experimenterande vet vi alla att marknadsskolan inte fungerar och problemen framstår inte kunna lösas med mer reglering kring fristående aktörer heller. Sverige hade en gång en skola som hörde till den bäst och mest jämlika i världen. Den främsta insikten är att välfärden till sin natur inte är att jämföra med varor och tjänster på en marknad. Välfärdens primära uppgift är att tjäna samhället och tillgodose behov från befolkningen. Det är den politiskt styrda offentliga sektorn som ytterst har i uppdrag att tillfredsställa de behov som är av gemensamt intresse för medborgarna och som inte kan utföras av andra. Motsatsen är marknaden där det offentliga griper in där marknadskrafterna misslyckas.
Det här är givetvis en ideologisk stridsfråga, för oss Socialdemokrater torde saken dock vara klar, experimentet med svensk skola har misslyckats och vi behöver återta den demokratiska kontrollen och styrningen av skolan. Det är direkt nödvändigt att se till att våra skolor och förskolor frigörs från marknadsintressen för en välfungerande och jämlik skola och förskola. Detta har också arbetsgruppen ”Samhällsgemenskap genom ökad rättvisa och respekt för de som bär upp samhället” kommit fram till i sina reformförslag genom en önskan om rättvisa och respekt framför vinstjakt i skolan. Arbetsgruppens förslag är:
”… att en kriskommission mot markandsförskolan tillsätts, ökat statligt ansvarstagande genom ett antal reformer, samt ett förbud mot vinstjakt i skolan bör införas” (Ny riktning för Sverige 2030 s. 31).
Även arbetsgruppen ”Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk” har i sina reformförslag gett förslag på:
”Inför ett totalförbud för vinstdrivande aktörer att driva förskolor” (Ny riktning för Sverige s. 9) samt:
”Vinstutdelning från skolverksamhet ska inte längre vara möjligt. Den fria etableringsrätten för fristående grundskolor tas bort” (Ny riktning för Sverige 2030 s. 11).
Reformförslag från arbetsgruppen – ”En ung generation med framtidstro”
”… I Sverige ska alla barn och unga garanteras de förutsättningar som krävs från samhället för att kunna ta en gymnasieexamen. Så ser det inte ut idag. Det enskilt största behovet för att vända utvecklingen är att ta ett samlat nationellt helhetsgrepp. Samhället ska kliva fram och ta tillbaka kontrollen över finansieringen av skolan. Den ojämlika skolpengen ska avskaffas och ersättas med en modell som främjar kvalitet och motverkar segregation och ojämlikhet där det offentliga allokerar resurser efter behov. Skattemedel ska gå till elevers lärande och inte till vinst. Aktiebolagsdrivna skolor ska fasas ut succesivt och helt under 2030-talet. Samhället ska även garantera alla lärare och elever en god arbetsmiljö genom att staten tar över arbetsgivaransvaret”(En ny riktning för Sverige 2030 s. 21).
Politikens grepp om välfärden måste stärkas, missledande styrmodeller överges och en ny socialdemokratisk välfärdsmodell utvecklas och befästas genom konkreta reformer. Välfärden ska alltid tjäna samhället och befolkningens behov främst, det är därför direkt nödvändigt att se till så att våra skolor och förskolor är fria från marknadsintressen.
Vi yrkar på:
Att Socialdemokraterna verkar för att välfärden inom skola och förskola, uteslutande ska drivas i offentlig eller idéburen regi.
Att Socialdemokraterna verkar för att förbjuda att skolor drivs av vinstdrivande bolag.
Att samhället kliver fram och tar tillbaka kontrollen över finansieringen av skolan. Den ojämlika skolpengen ska avskaffas och ersättas med en modell som främjar kvalitet och motverkar segregation och ojämlikhet där det offentliga allokerar resurser efter behov.
Att den fria etableringsrätten för fristående grundskolor tas bort.
Att ett totalförbud för vinstdrivande aktörer att driva förskolor införs.
Att ett totalförbud för vinstdrivande aktörer att driva skolor införs.
Att Socialdemokraterna i Bollnäs antar motionen till sin egen.
Att sända motionen till Socialdemokraternas partikongress 2025.

Ann-Katrin Samuelsson (S) och Josefine Tysklind (S)
AK-styrelsen föreslår: att medlemsmötet bifaller motionen och tar den som sin egen. Att motionen sänds till kongressen.