Färre landsting från 2019

Människor låter varken sina drömmar eller vardagliga behov stanna vid administrativa kommun- och länsgränser. Medborgarna rör sig idag över betydligt större geografiska områden än tidigare, och de flesta samhällsfrågor berör fler än bara ett län. Det är uppenbart att den nuvarande läns- och landstingsindelningen inte är anpassad efter detta. Sveriges regionala indelning behöver moderniseras.

Vårt land har idag Europas snabbaste urbaniseringstakt. Därtill har andelen som pendlar ökat dramatiskt de senaste decennierna. Det har blivit betydligt vanligare att bo i en kommun och arbeta i en annan. Detta ökar människors förväntningar på att kunna påverka och ta del av den offentliga verksamheten i ett större geografiskt område. Behovet av samverkan över dagens länsgränser vad gäller infrastruktur och kollektivtrafik kommer med all sannolikhet att öka.

Hälso- och sjukvården står också inför stora utmaningar. Kunskaps- och teknikutvecklingen är intensiv, men landstingen har idag ofta inte tillräcklig volym för att göra effektiva investeringar eller för att kunna bedriva forskning och vård av högsta kvalitet. Detta försvårar kompetensförsörjningen och utvecklingen av spetskompetens. Ett modernt Sverige ska också kunna möta behoven hos alla de människor som rör sig över landstingsgränser och förväntar sig likvärdig service oavsett gamla länsgränser. Landstingens storlek är därtill varierande, vilket ger ojämlika förutsättningar vad gäller möjligheten att garantera alla medborgare tillgång till likvärdig vård.

Stärkt statlig organisation

Även den statliga organisationen på regional nivå behöver utvecklas. Länsstyrelserna är statens främsta representant regionalt. De bedriver en mångskiftande verksamhet som kräver ett visst underlag för att kunna bedrivas på ett effektivt och rättssäkert sätt. På sikt kommer flera länsstyrelser att vara för små för att klara de uppgifter de har idag. Det finns vidare anledning att se över hur statliga myndigheters regionala indelning bäst kan svara mot människors och företags behov. Staten har ett särskilt ansvar att se till att myndigheters service är funktionell och lättillgänglig i hela landet.

Det finns idag en stark förväntan bland kommuner och landsting på att staten ska ta ett tydligt ledarskap i frågan om att skapa större landsting. Regeringen avser därför att påbörja en regionreform för en moderniserad Sverigekarta i nära samarbete med berörda kommuner och landsting. Syftet är att skapa organisationer som är bättre rustade att klara av de uppgifter och utmaningar som ett modernt samhälle står inför. En reform av detta slag är omfattande och berör många. Det finns därför anledning att låta sammanläggningarna ske i olika tempo. Några regioner kan bildas redan i samband med nästa val, andra vid valet därpå. För att inte förlora momentum bör dock bred politisk förankring ha skett kring den kommande indelningen vid denna mandatperiods slut.

Förhandlingspersoner ska utses

Regeringen kommer inom kort att utse förhandlingspersoner som ska få i uppgift att tillsammans med berörda parter skapa nya regioner i Sverige. Senast i december 2017 bör beslut fattas om ändrad landstingsindelning för att en eller flera regioner ska kunna bildas den 1 januari 2019. Regeringens ambition är att detta ska ske i bred politisk samverkan.

Regeringen ser i dagsläget inget behov av att förena denna reform med en förändrad uppgiftsfördelning, med ett undantag. Det regionala utvecklingsansvaret är idag fördelat på flera aktörer, bland annat länsstyrelser, landsting och kommunala samverkansorgan. Direktvalda kommunala organisationer innebär större demokratisk legitimitet än indirekt valda organisationer. Därför bör de landsting som så önskar ges möjlighet att ta över det regionala utvecklingsansvaret.

Ardalan Shekarabi (S), civilminister